Underlätta omställning till en cirkulär ekologi

Cirkulär ekologi, även känd som cirkulär ekonomi eller kretsloppsekonomi, är en ekonomisk och ekologisk modell som syftar till att minimera avfall och maximera resurseffektiviteten genom att efterlikna naturens kretslopp. Istället för den traditionella linjära modellen av ekonomi där resurser utvinns, används och sedan kastas bort som avfall, betonar cirkulär ekologi att resurser bör användas på ett sätt som möjliggör återanvändning, återvinning och regenerering.

Grundläggande principer för cirkulär ekologi inkluderar:

  1. Design för hållbarhet: Produkter och system bör designas från början med hänsyn till hela deras livscykel, inklusive hur de ska kunna återvinnas eller brytas ned i komponenter för att minska avfall och förlänga deras användbarhet.
  2. Återanvändning: Istället för att kasta bort produkter när de inte längre är användbara, bör de repareras och återanvändas så långt som möjligt.
  3. Återvinning: Material från avlagda produkter bör återvinnas och omvandlas till nya material eller produkter.
  4. Delningsekonomi: Att främja delning och utnyttjande av tillgängliga resurser, som bilpooler, delade bostäder och arbetsutrymmen.
  5. Lokal produktion: Att producera varor och tjänster på lokal nivå för att minska transport och koldioxidavtryck.
  6. Förnybar energi: Att använda förnybara energikällor för att minska beroendet av icke-förnybara resurser och minska koldioxidutsläppen.
  7. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster: Att uppmuntra bevarande och återställande av ekosystem för att bevara biologisk mångfald och dra nytta av ekosystemets förmåga att tillhandahålla tjänster som vattenrening, pollinering och markfruktsamhet.

Cirkulär ekologi syftar inte bara till att minska miljöpåverkan, utan också till att skapa ekonomisk nytta genom att främja innovation, skapa nya affärsmöjligheter och minska kostnader för företag och samhället som helhet. Genom att övergå till en cirkulär ekonomisk modell strävar man efter att skapa en mer hållbar och motståndskraftig ekonomi som är mindre beroende av icke-förnybara resurser och som minskar påverkan på miljön.

Definitioner: Cradle to Cradle | SiS TK 616 | Helsingfors Universitet

Kretslopp stora och små

LivsCykel Analys för dynamiska system som maskiner  och produktionsenheter

 


Källa: Yellotab

Källa: Ellen MacArthur Foundation


Svenska Institutet för Standard – SiS

 

Plattformsekonomi – Systemekonomi

Göra det enklare att ta betalt för nyttjande istället för ägande

 

Steady-state economy – Ecological economics

 

Källor : Herman Daly | Steady State org |

Skillnader i synsätt på det ekonomiska kretsloppet

National ekonomi

Denna är i princip ett rakt flöde istället för ett cirkulärt, där vi tar högvärdiga naturresurser och trycker igenom dom genom det ekonomiska systemet, och ut på andra sidan kommer lågvärdigt och utspritt avfall (enligt termodynamikens andra huvudsats).

Ekologisk ekonomi

Skillnaden mellan ”kretsloppen”, är att ökad tillväxt kräver ökade flöden av naturresurser genom systemet, och på en begränsad planet så är det inte möjligt med oändligt tillväxt. Dessutom så är motorn i denna modell inte människor, utan energi.

Enligt ekonomer så ser ekonomin ut som ett kretslopp, ett hjul där varor och tjänster snurrar fram och tillbaka i en evigt snurrande maskin. Hushållen förser företagen med arbetskraft, och får lön i utbyte, en lön som de ger till företagen, och får varor och tjänster tillbaka.

Detta skrivs också som en formel:

Q=F(a,b,c,…)

Där Q är ekonomisk output i form av varor och tjänster, vilket är en funktion av olika produktionsfaktorer a,b,c,…. dvs arbete och kapital.

Sedan finns det en annan världsbild, en som kräver grundläggande kunskaper i naturvetenskap, något som ekonomer helt saknar.

I formelform ser den ut ungefär såhär:

q + w = F(N, K, L; r, e)

Där är q ett flöde av varor, och w är ett flöde av avfall, N är ekosystemtjänster, K är kapital, L är arbete (labor), r är naturresurser, och e är flöden av energi. I bildform så kan den liknas såhär:

 

I detta kretsloppet är det människan som är drivkraften och motorn. Människans konsumptionsvilja är oändligt, och hjulet kan med  olika ekonomiska styrmedel fås att snurra allt snabbare, och skapa mer tillväxt i en oändligt ökande takt. Ökad tillgänglig energi innebär ökade möjligheter för matproduktion och annan produktion, vilket ger ett ökande antal människor med högre materiell standard.

Utan denna ökning i energi så kan dock inte hjulen fortsätta snurra allt snabbare. Jämför man kurvorna för oljeproduktionen i världen med tillväxten i ekonomin och jordens innevånarantal, så ser dom överaskande lika ut, förvånande? En minskning i energitillgången kommer också minska den ekonomiska aktiviteten, och jämför man med peak-oil som skedde för några år sedan, och den ekonomiska krisen så sammanfaller även dessa.

 

 

Är även detta förvånande? För att citera artikeln nedan: ”Sedan dess [2006] har [olje] användningen i OECD-länderna minskat med 15 procent”. Och hur har ekonomin utvecklats sedan dess i dessa länder?

Mer läsning:

Boken ”Ecological economics” av herman daly (varifrån jag fått formlerna, rekomenderas starkt)

Källa: VK bloggen erik Marklund

 


Kunskap

Källa: Ellen  McArthur Foundation – Let´s build a circular economy

Forskning

RISE: Cirkulär ekonomi | Affärsmodeller |

ResearchGate : Positive impakt , Luxenburg | The Concept of Circular Economy: its Origins and its Evolution